fredag 29 april 2016

Cello-konsert

Denna kväll var jag på cellokonsert i Vara. Det var Göteborgs symfoniker och världscellisten Truls Mork. Väldigt bra klassisk konsert med erfarna musiker som gav mig gåshud! Mår prima!

Orkar inte skriva så mycket om detta eftersom jag är sjukt trött och måste gå och lägga mig nu ;)
Även om det bara är mobilbilder så hoppas jag att bilderna talar för sig själva...



- - -
- - -

/Oraklet

måndag 25 april 2016

Endast två själar

Det är endast det vi ser, hör och känner. Endast det vi uppfattar utanpå.
"Ja men det är lugnt! Jag lyssnar på alla dina problem", ler du och tar min hand. Jag ler mot dig. Du är den mest underbara kvinna i hela världen. Jag får fjärilar i magen av att tänka på dig.

"Nej, det är inget", svarar jag på dina ord. Jag vill inte förstöra det här fina ögonblicket med negativitet. Vi ler mot varandra, jag tvinnar ditt långa röda hår runt mitt finger.
"Det kittlas i håret när du gör sådär!", utbrister du och jag ler mot dig.
"Då låter jag bli"
"Nej, fortsätt!"

Alla problem är som bortblåsta. Det var endast detta som behövdes. Jag vet att ditt bagage är fullt. Du ska inte behöva bära mina bekymmer också. Men jag antar att det är just för att du har ett tungt förflutet, som du är så angelägen om att bära även mitt. Vetskapen om det räcker för mig.

"Vad funderar du på?" Frågar du plötsligt.
"Jag funderar på varför vi trasiga själar egentligen dras till varandra..." svarar jag.
"För att världen har bara plats för de själar som är hela. Vi andra blir över och då söker vi tröst hos likasinnade"

Det lät ju logiskt tänkte jag. Jag är glad bara av det här ögonblicket.
"Gumman, du behöver inte oroa dig", säger du och kysser mig. Jag ler.
"Fan det går väl inte att oroa sig när du är med!" flinar jag och du slänger en snöboll i ansiktet på mig. Medan jag torkar bort snö från ansiktet så är du redan springande i full fart mot caféet där vi alltid brukade hänga.
"Sisten till kladdkakan är ett ruttet lingon!", vrålar du och jag får genast bråttom nerför kullen.
"Det där är fusk!", tjuter jag och glömde precis bort vad jag var orolig för.

- - -

Skrivpuff 25/4-2016: "Endast"

- - -

/Oraklet

lördag 16 april 2016

Utmed vattnet

Filosofiskt spankulerade jag utmed vattnet. Lyssnade på fåglarna och inandades växtligheten. Tar fram kameran och fångar en hoppande groda på bild. En fågel svävar ovanför mig. Jag tänker på allt som hänt innan jag satte min fot på just denna plats. Barn som sprungit här, strider som utkämpats just här. Folk som kanske mist sina liv här. Folk som kyssts, bråkat eller gråtit här.

Jag går vidare och funderar, reflekterar över platsen. Det är ju bara vatten. Vatten bredvid en liten skog. Jag kan inte simma, men vattnet skrämmer mig inte. Det ser kallt och mörkt ut, men det berör mig inte. Jag är ju på marken.

"Vad funderar du på?" frågar du, som bara svassat runt medan jag spankulerade med kameran. Du såg inte det jag såg, funderade inte över det jag funderade på.

"Men det är ju bara vatten?" svarar du på mina funderingar.

Nå ja, ur min synvinkel är i alla fall allting funderbart. Även sånt som kanske inte borde vara det. Det är både en fördel och en nackdel.

Från motsatt håll kom du och ställde den första frågan. Du berättar om hur stressad du är idag, och hur du inte hinner med det du vill hinna med. Du tycker jag låter märkvärdig när jag berättar vad jag går och funderar på. Men samtidigt. När jag berättar om mina tankar, så avundas du mig som hinner med att tänka så mycket.

Själv avundas jag dig, som slipper.

- - -

Skrivpuff 16/4-2016: "Vatten"

- - -

/Oraklet

tisdag 12 april 2016

Pepp, Sickan & Krusberth - Den Flygande Kontrabasen

Skrivpuff 12 April 2016; "Stämma"

- - -
Detta är en episod i följetongen "Pepp, Sickan & Krusberth"
- - -

DEN FLYGANDE KONTRABASEN

"Detta kan inte stämma!" utropade Pepp misstroget när hon satt hemma i sin morfars hus med Sickan nere vid fötterna. Sickan tittade upp från kortspelet som han spelade med Pepps morfar. Han skrattade melodramatiskt och rättade till sin keps som hamnat för högt på huvudet.
"Jo, men han har berättat om den där jäklarns basen själv", svarade Sickan och fortsatte bekymmerslöst spela kort.
"Ha! Där fick jag dig!" gormade Sickan och började hoppa upp och ner. "Jag vann!"
"Du är en dålig vinnare" muttrade Pepps morfar och bestämde sig plötsligt för att köra ut ungdomarna i det fina vårvädret. Han tryckte en mössa över Pepps tomatröda hår och schasade iväg dem.
"Ja ja, vi är på väg. Stressa inte", gnällde de båda ungdomarna när den äldre mannen skyndade på dem.
"Vad var det med honom?" frågade Sickan förnärmad. "Gillar han inte mig?"
Kan det vara för att jag är så mästerligt magnifik och helt utomordentlig på kortspel?
"Jo då, men han är lite... skev i huvudet ibland. Han får hjärnmos" svarade Pepp lugnt.
"Hjärnmos..?"
Pepp funderade och svarade:
"Ja, han får för sig att vi måste uppskatta naturen och yada yada, du vet hur dagens gubbar är"

Efter en stunds hängande i kvarteret så började det obligatoriska grälet. Denna gången handlade det om en vankelmodig och trevsam diskussion om änderna som cirkulerade i dammen bredvid. Dessa människor kan verkligen bråka om vad som helst. För att avleda bråket så började de gå i riktning mot Krusberths avskilda torp i skogsdungen utanför den lilla byn.
"Jag ska fråga Krusberth om den där basen... Men jag tror inte på den" sade Pepp plötsligt från ingenstans.
"Jaså du, men minns du inte den gången vi reste till Nordpolen med en magisk bjällra han hade? En flygande kontrabas låter väl inte konstigare än det eller?"
Pepp begrundade vad Sickan nyss sagt.
"Visserligen sant, men du brukar också ofta ha hjärnmos."

"Kommer ni och stör mig nu igen?!" hörs Krusberths sura stämma precis som de två ungdomarna klampat in i hans hus, Krusberth står för övrigt och geggar med jord i en kruka. Gissningsvis försöker han omplantera någon av hans hundrafemtiofjorton blommor och växter. Det brukar alltid tjatas och gnabbas men efter en stund brukar Krusberth på något konstigt vänster ändå uppskatta besöket. Mitt i en diskussion om blåbär och cykelpumpar som av okänd anledning ledde in på disktrasor och Krusberths gamla jazzband, så reste sig Pepp från bordet och riktade stegen mot vinden. Hon visste precis vart hon skulle leta eftersom hon sett den där gamla kontrabasen innan. Hon borstade av den och skulle precis ta med den ner och konstatera för de två blåbärshuvudena i köket att det minsann bara var en vanlig kontrabas, när den plötsligt började vibrera. Det dröjde inte länge innan den började sväva och Pepps grepp om basen hårdnade. Hon tänkte inte släppa den -.för då skulle väl Krusberth också få hjärnmos - så det resulterade i att hon höll kvar greppet och började således även hon sväva i luften!
"Hjälp mig!" vrålade hon förskräckt men hann inte mottaga någon hjälp innan basen flög iväg med henne genom staden. Hon hade nu lyckats sätta sig gränsle över basen, och på långt håll skulle hon gissningsvis se ut som en häxa på en kvast.

Efter en stund kom hon till andra änden av stan och vägen delade sig i tre uppfarter där det fanns tre olika hus vid varje uppfart.
Oj då, nu kom vi visst hem till allihopa, tänkte Pepp och blev nervös. Hur skulle hon ta sig ner? I skogsdungen såg hon en grotta, och när hon just började fundera på vad det är för spännande hål så tappa hon fokus och flög in i en buske. Kontrabasen var nu kaputt och låg i en hög i busken. Krusberth kommer bli vansinnig, tänkte hon. Varför var jag tvungen att leta upp hans fördrumliga kontrabas?

"Tror du att hon någonsin kommer tillbaka?" flinade Sickan och sneglade på Krusberth som höll på att omplantera sin femtiosjunde blomma.
"Ja ja, men stör mig inte hela tiden..."
"Hoppas hon slår i tårna någonstans under flygturen,"
"Sadist..."
Pepp släntrar in genom dörren.
"Bli inte arg nu, men din kontrabas är kaputt" erkänner Pepp och sätter sig på golvet bredvid Krusberth. Hon funderar på hur hon alltid lyckas råka ut för konstiga saker.
"Jaha" svarar Krusberth ointresserad.
"Är du inte arg?"
"Nej"
"Jaså... Men varför började din kontrabas flyga från första början?" frågar Sickan nyfiket och börjar hoppa upp och ner på sin stol så den tippar omkull.
"Jag antar att den lärde sig flyga för att den ville flyga iväg, för att den inte längre kände för att spela Jazz" svarar Krusberth som om det var det mest normala i världen.

Den kvällen frågade Pepps morfar om hon lärt sig någonting av vårvädret och naturen.
"Ja, jag lärde mig att kontrabasar kan flyga om de inte vill spela jazz, att det finns en konstig grotta i skogen bredvid Krusberth och därför krockade jag och den jazzhatande flygande kontrabasen in i en buske"
Morfadern skakar på huvudet och tänker att detta inte kan stämma. Hon umgås väl för mycket med den dåliga vinnaren Sickan helt enkelt och så är det med det.

söndag 3 april 2016

Utdrag ur min tankebok #2

Jag har tidigare berättat att jag samlar alla mina tankar i en speciell bok, och här kommer fler av mina tankar och teorier dvs utdrag från boken. Som jag sagt tidigare är detta mina egna tankar och dessa teorier är logiska för mig. De måste givetvis inte vara alla andras sanning bara för att de är min sanning.

Om källkritik:
"När man är källkritisk bör man utgå ifrån sitt sunda förnuft samt se om flera källor pekar på samma slutsats, snarare än kolla om det är en inflytelserik forskare som skrivit slutsatsen.
Det som var fakta för hundra år sedan är inte fakta idag.
Även forskning och rön är i ständig rörelse."

Om 'tid':
"Man kan med förenklade ord säga att tid för mig är något som rör sig och något som är oberoende. Tiden ändrar sig inte efter människan, utan tvärtom. Det är en av få saker vi vet existerar men som vi inte kan manipulera. Däremot kan vi välja hur vi vill mäta tiden. Men det är bara ett instrument för hur vi vill uppfatta den, inte efter vad den är."

Om liv i andra galaxer (universum):
Hämtat ur en filosofisk konversation som jag hade med en person. Detta är mitt svar till personen (som jag tydligen skrivit ner)...
"Däremot tror jag det finns varelser i kanske andra galaxer som har mer kapacitet än oss, både somatiskt och själsligt. De kanske har förmågor vi inte har. Men då är det deras standard. För även de har en gräns för vad de är kapabla till, även om den gränsen kanske är högre än vår. Tror dock inte man kan konverteras till olika nivåer så som du beskrev utan att det isåfall finns olika förmågor hos olika varelser redan från början och att dessa är standard för respektive art/varelse. Vi kan ju knappast få något från tomma luften som vi inte redan har inbyggt från början, eller hur? Sen tror jag det finns varelser i universum av alla nivåer. Både de som är överlägsna oss, kanske har förmågor vi inte ens besitter alls, men även varelser som är mer primitiva jämfört med oss."

Om idealiskt tänkande:
"Man kan inte alltid tänka idealiskt, dsv se det positiva i allt. Det går emot viss del av min logik. Man kan inte bara se och höra det man vill se och höra, i alla fall inte i för hög dos. Sanningen kan inte alltid vara tillfredställande eftersom jag tror att världen är uppbyggd i motpoler. Godhet kan inte finnas utan ondska och vise versa. En trasig skosula blir inte mer hel för att du tittar på skon uppifrån."

- - -
Notera att detta enbart är utdrag ur mina anteckningar och därför bara korta sammanfattningar. Det kan hända att de längre texterna publiceras någon gång i framtiden.

/Oraklet

lördag 2 april 2016

Cogito ergo sum

Jag har börjat självstudera Latin (språket samt dess ursprung och all historia och kultur runt språket). Har precis börjat men då jag läst flera latinska språk tidigare så är det mycket man känner igen! Mitt mål är att lära mig latin så jag ska kunna förstå gamla latinska texter (främst filosofiska) och kanske även översätta några av mina mer filosofiska texter till latin. Dock är jag inte ute efter att lära mig hela språket. Mitt mål är snarare grundläggande förståelse.

För övrigt går spanska studierna väldigt bra. Jag förstår mycket i skriven text och börjar utveckla ordförrådet. Som vanligt förtsår jag text bra fast jag är blyg med att prata (som jag är i alla språk) men jag jobbar på det!

Och förresten! Jag har en hel del idéer till nya texter och berättelser även om detta går otroligt segt! Tills vidare kan ni läsa mina senaste dikter på:
www.poeter.se/sneakymasterwriter
www.writerscafe.org/triciajoh


(Ja titeln till detta inlägg är aningen "kliché" haha! Det va änna med flit...)

/Oraklet